Min förstfödde , mitt allt....
När han skulle få sin syster hade jag stora problem
med hur jag skulle kunna älska en annan person lika mycket
som jag älskar honom.
Idag är han 13 och systern är 10.
Jag älskar dom båda två oändligt mycket!! Verkligen oändligt!!
Förut brukade jag säga tll alla när vi pratade barn o så
, att jag älskar min man över allt annat , men nu har barnen gått om med hästlängder!!
Idag ringde sonens fröken och berättade att han hade varit ledsen i skolan
igår
(.......ledsen när man e tretton år.......)
Jag fick fram till slut vad det var.
Han saknade sin MORMOR!
MORMOR!!
Som varit död i 15 år , o det betyder att de aldrig setts......
Min lilla älskling......
Hur ska man kunna trösta i en sån situation??
Man kan bara ge trygghet babe!!
SvaraRaderaHan har en "ledsenhet" i kroppen och behöver hitta en anledning för den tror jag.
Ge honom bara trygghet. Du kan inte göra annat. Bara hopp och trygghet att han kommer må som vanligt snart igen. Analysera så lite som möjligt FRAMFÖR honom <3
Stämmer in med Bitter, trygghet och bara säga som det är, du är lika ledsen för mormor som honom. KRAAMM B
SvaraRadera